Lite som Madicken
Idag läser jag ett inlägg om imposter sydrome. Känns ordet bekant?
Jag har hört det millioner gånger förut men hon som skrev beskriver själva tankeprocessen när det blossade upp vid några olika tillfällen det så bra.
Jag fattar!
Och herregud vad irriterande att det ens finns! Men mänskligt.
Själv skulle jag kanske behöva tvivla på mig själv lite oftare. För jag tror att det mesta går. Att jag nog kan. Fast jag inte har provat.
Lite som Madicken.
Lillfingret är fortfarande krokigt efter det att jag provade att surfa förra året och nu vet jag att jag inte kan just DET.
Det är OK.
Och jag vet att jag inte behöver vara den allra bästa fotografen världen har skådat för det jag faktiskt kan, det jag ser, det min kreativitet skapar, det räcker.
Det räcker ganska bra.
Vad gör DU när det slår till?
Om det gör det.
