Snart är den slut

Snart är sommaren slut. 

Eller så har den nyss börjat. Det beror på hur man ser det. Hur man ser på tid. Hur man ser på världen. Hur man är.

Eller? 

Jag ska snart flyga hem igen från Florens och tänker att en vecka går väldigt fort. 

Men den hade gått ännu snabbare om jag bara varit hemma. Bland det vanliga. 

Nu har jag fått en massa ny inspiration och en massa synintryck. Sådant drar ut tiden känns det som. Gör dagarna längre. Rikare. För de innehåller mer … nya, saker. 

För mig funkar det så i alla fall. Jag som inte behöver rutin eller mycket som känns bekant omkring mig för att må bra. 

Jag frodas i motstånd och överraskningar. 
Blir rastlös av för mycket down time. 

Jag bara säger som det är. Det kan stressa en del i min närhet. Harmoni och balaaans är det som man ska eftersträva. För att kunna påstå att man hanterar livet på bästa sätt. 

Vad betyder ens ”balans”? Blir lite irriterad på ordet och att det används som måttstock för oss alla. Utan att vi pratar om att den kan 
se helt olika ut. Balansen. 

Eftersom vi är olika och behöver olika saker. 

Jag är som jag är och gör så gott jag kan för att leva livet så bra som möjligt. Mest handlar det ändå om att jag ser till att de omkring mig och de jag möter mår bra när de har lämnat mitt sällskap. 

Tänker mycket på att leva upp till just den måttstocken. 

Och så tänker jag på att sommaren faktiskt är kort. Även om det kanske ändå dröjer ett tag till innan den är helt över.