There is no right time
Det här kan ju kännas lite svettigt att tänka på.
Speciellt när jag spenderat mycket tid den här helgen med att titta på en gammal serie från förr. Inte speciellt produktivt.
Å andra sidan så vill jag inte vara den där människan som bara känner att jag har värde när jag aktivt gör något. Skapar något.
Jag känner en vuxen kvinna som var präglad på att känna sig usel så snart hon satt ner. Man skulle alltid ha något att göra och inte slösa bort tiden med att vila. Ett budskap från hennes uppväxt. Det fick hon kämpa lite med att jobba bort.
Men jag vet att tiden bara går hur jag än gör. Nästa mars kan jag se tillbaka från exakt samma utgångspunkt som idag. Eller så har något skiftat. Utvecklats.
Att ta stegen som behövs, mot det man längtar efter. Varje dag. Och sedan även samtidigt som man har det man längtat efter. För att få fortsätta leva ett liv som gör en lycklig (och hur set ser ut kan förändras).
Kan inte det vara nog med en game plan för en måndag?
